Frågan om vem som är sakägare är komplicerad, och lagstiftaren har lämnat till rättstillämpningen att precisera begreppet. De som har möjlighet att överklaga är den som domen eller beslutet angår, olika myndigheter samt organisationer, som exempelvis miljöorganisationer (16 kap. 13 § miljöbalken). Allemansrätten utgör inte grund för att överklaga men det är å andra sidan inget krav att man ska vara fastighetsägare för att kunna överklaga. Myndigheterna och domstolen måste rimlighetsbedöma om vem som har rätt att överklaga. Finns det tveksamheter ska denna osäkerhet vara till fördel för den enskildes rätt att överklaga. Rätten att delta i första instans ska skiljas från rätten att överklaga en dom eller ett beslut. Frågan om sakägarbegreppet behandlas i t.ex. förarbetena till miljöbalken (prop. 1997/98:45 del I. s. 482–486).

En miljöorganisation har rätt att överklaga domar och beslut om tillstånd, godkännande eller dispens i frågor som innebär betydande miljöpåverkan (16 kap.13 § miljöbalken). Föreningen ska vara ideell, ha minst 2 000 medlemmar och ha varit verksam i minst 3 år med syftet att tillvarata naturskydds- eller miljöintressen. Föreningen måste därutöver uppfylla kraven för parts- och processbehörighet, bland annat kravet på att det finns en behörig ställföreträdare som kan föra organisationens talan.

Vad gäller samrådskraven vid uppförande av tillståndspliktiga anläggningar,
se avsnittet Tillstånd enligt 9 kap. miljöbalken.

Plan- och bygglagen

När en översiktsplan upprättas omfattar samrådskretsen dels intressenter som kommunen ska samråda med (länsstyrelsen, regionplaneorgan, berörda kommuner), dels intressenter som ska beredas tillfälle till samråd (myndigheter, sammanslutningar, enskilda som har ett väsentligt intresse av förslaget). Den senare kategorin är närmast liktydig med vad som gäller för detaljplan. Översiktsplanen – som inte har någon bindande verkan mot vare sig myndigheter eller enskilda – kan endast överklagas på grundval av kommunallagens bestämmelser om laglighetsprövning. Det betyder att den inte kan överklagas till sitt innehåll men att man kan överklaga den på grund av brister i handläggningen.

Sakägare i detaljplan och områdesbestämmelser är fastighetsägare, hyresgäster, bostadsrättshavare, boende och vissa föreningar m.fl. som är berörda av planen. För att ha rätt att överklaga en detaljplan måste man under samråd eller utställning ha framfört skriftliga synpunkter som inte har blivit tillgodosedda. Även miljöorganisationer som uppfyller kriterierna i 16 kap. 13 § miljöbalken får överklaga beslut om detaljplaner. Rätten att överklaga gäller för vissa åtgärder vars genomförande kan antas medföra en betydande miljöpåverkan (5 kap. 18–31, 33 §§ PBL).

Vid prövning av bygglov är sakägarekretsen de som äger eller bebor fastigheter direkt gränsande till den aktuella fastigheten, s.k. rågrannar: kända sakägare, bostadsrättshavare, hyresgäster och boende samt vissa organisationer eller föreningar som berörs. (Underrättelseskyldigheten har inskränkts till kända personer eller organisationer, därför att det betraktas som omöjligt för byggnadsnämnden att ta reda på varje rättighetshavare som berörs av ett visst ärende.) Dessa ska ges tillfälle att yttra sig över en bygglovansökan om åtgärden innebär avsteg från detaljplanen eller ska utföras utanför detaljplanelagt område. Det kan i vissa fall vara så att den krets som senare har rätt att överklaga ett beslut om lov är större än den krets som byggnadsnämnden är skyldig att underrätta. I tveksamma fall kan det vara klokt att göra en generös avgränsning av kretsen berörda.

Områdesbestämmelser och bygglov utanför detaljplanelagt område ska inte antas respektive beviljas för åtgärder med betydande miljöpåverkan. Därmed är de inte heller avsedda att överklagas av miljöorganisation enligt ovan.

Kontakta informationsansvarig