| Allmän väg |
Väg som förklarats vara allmän eller byggts och upplåtits såsom allmän enligt väglagen. Allmän väg hålls av staten genom Trafikverket eller av kommunen. |
|
|
| Anläggnings-beslut |
Ett beslut vid förrättning om att bilda, ändra eller upphäva en gemensamhetsanläggning. |
|
|
|
Anläggnings- förrättning |
Förrättning enligt anläggningslagen då en gemensamhetsanläggning bildas, ändras eller upphävs. Vid förrättningen bestäms bland annat vilka fastigheter som ska delta i gemensamhetsanläggningen och deras andelstal. |
|
|
Anläggnings- lagen |
Den lag som reglerar frågor om bland annat bildande av gemensamhetsanläggningar. |
|
|
| Avstyckning |
En åtgärd vid en lantmäteriförrättning som innebär att ett visst område av en fastighets enskilda mark, eller en fastighets andel i en samfällighet, skiljs av för att bilda en egen fastighet eller för att ingå i sammanläggning. Det avstyckade området eller andelen kallas styckningslott och återstoden av fastigheten stamfastighet. Även en samfällighet eller ett visst område av en samfällighet kan styckas av. |
|
|
| Avtalsrättighet |
En rättighet, till exempel ett arrende eller ett servitut, som kommit till genom ett avtal mellan parterna. Motsatsen är officialrättighet. |
|
|
Behovs- bedömning |
Den analys som leder fram till ställningstagande om en miljöbedömning behöver göras för plan (t.ex. detaljplan eller översiktplan) eller inte. |
|
|
| Besvär |
Samma som överklagande (se detta ord). |
|
|
| Detaljplan |
En plan som omfattar ett begränsat område av en kommun och som reglerar bebyggelsen och markanvändningen. Detaljplan motsvarar stadsplan och byggnadsplan enligt tidigare lagstiftning (före 1987). All fastighetsbildning ska i princip göras i enlighet med gällande detaljplan. |
|
|
| Effekt |
Förmåga att avge eller förbruka energi under en viss tid. Effekt anges i watt (W) 1 kW (kilowatt) = 1 000 W 1 MW (megawatt) = 1 000 kW 1 GW (gigawatt) = 1 000 000 kW |
|
|
| Ekonomisk zon |
En kuststats ekonomiska zon (EEZ) ligger utanför territorialhavet. Den ekonomiska zon som man har rätt till får dock inte gå längre ut än 200 nautiska mil (ungefär 370 km) från baslinjen. I den ekonomiska zonen får kuststaten inte bestämma om allt, men har vissa specificerade suveräna rättigheter t.ex. när det gäller utvinning av olja, gas och mineraler. |
|
|
| Elcertifikat |
Elcertifikatsystemet är ett marknadsbaserat stöd för utbyggnad av förnybar elproduktion (sol, vind, vatten och biobränsle) i Sverige. Målet fr.o.m. den 1 januari 2007 är att öka produktionen av el från förnybara energikällor med 17 TWh från 2002 års nivå fram till år 2016. Alla producenter av förnybar el får ett elcertifikat för varje megawattimme el som de producerar. Certifikaten kan sedan säljas eftersom alla elanvändare, med några undantag, är skyldiga att köpa certifikat, den s.k. kvotplikten. Läs mer på Energimyndighetens webbplats. |
|
|
| Energi |
Rörelse eller förmåga till rörelse. Energi = effekt x tid dvs. ett mängdbegrepp Energi är effekt gånger tid 1 Wh = 1 W under en timme, är en wattimme, 1 kWh = 1 kW under en timme är en kilowattimme osv. 1 MWh (megawattimme) = 1 000 kWh 1 GWh (gigawattimme) = 1 000 000 kWh 1 TWh (terawattimme) = 1 000 000 000 kWh |
|
|
| Energiprincipen |
Den regel som säger att energi varken kan nyskapas eller förstöras. Den kan bara omvandlas från en form till en annan. |
|
|
| Enskild väg |
Väg som inte är allmän väg. En enskild väg kan höra till en enda fastighet eller vara gemensam för två eller flera fastigheter. En skogsbilväg är exempel på en enskild väg. |
|
|
Ersättnings- beslut |
Ett beslut som anger vilka ersättningar som ska betalas mellan sakägarna. Alla beslut om fastighetsregleringar, anläggningsbeslut och ledningsbeslut ska följas av ett ersättningsbeslut. Det kan t.ex. vara ersättning för mark som avstås vid fastighetsreglering eller ersättning för intrång av kraftledningar vid upplåtelse av ledningsrätt. |
| |
|
| Fresnelzonen |
Den volym kring frisikt-linjen där en reflekterande signal vid mottagaren destruktivt interfererar med direktsignalen. |
| |
|
Förnybar energikälla |
Energi som ”förnyas”, dvs. cirkulerar och omvandlas i vårt ekologiska system, exempelvis vattenkraft, solenergi, vindenergi, biobränsle, vågenergi m.m. |
|
|
| Fastighet |
En fastighet består av ett eller flera avgränsade områden på marken. Till en fastighet kan höra byggnader, skog, vatten m.m. All mark i landet är indelad i fastigheter och alla har en särskild beteckning inom kommunen (namn och nummer) t.ex. Berga 1:8 i Lyckeby kommun. |
|
|
| Fastighets-bestämning |
En åtgärd vid en lantmäteriförrättning för att avgöra till exempel var gränsen går mellan två fastigheter eller vad som ingår i ett servitut eller en ledningsrätt. |
|
|
| Fastighets-beteckning |
Varje registerenhet (fastighet eller samfällighet) har en särskild beteckning, till exempel Gävle Berga 1:3. |
|
|
Fastighets- bildning |
Åtgärd vid en lantmäteriförrättning genom vilken indelningen i fastigheter ändras eller servitut bildas, ändras eller upphävs. Ombildning av fastighet sker genom fastighetsreglering. Nybildning sker genom avstyckning, klyvning eller sammanläggning. |
|
|
|
Fastighets- bildningsbeslut |
Beslut av lantmäterimyndigheten att genomföra fastighetsbildning. Beslutet ska ange hur fastighetsindelningen ändras och vilka servitutsåtgärder som görs. Beslutet kan överklagas. |
|
|
Fastighets- bildningslagen |
Den särskilda lag som innehåller regler om bland annat fastighetsbildning, fastighetsbestämning och fastighetsregister. |
|
|
Fastighets- gräns |
Skiljelinjen mellan två fastigheter eller områden av fastigheter. En fastighetsgräns går som regel mellan gränspunkter som är utmärkta i terrängen. En fastighetsgräns kan dock sakna utmärkta gränspunkter, till exempel gränser i vatten eller där fastighetsgränsen följer så kallade naturliga gränser. En fastighetsgräns ändras genom fastighetsbildning. Är gränsens läge oklar kan den läggas fast genom fastighetsbestämning. |
|
|
| Fastighets-reglering |
En åtgärd vid en lantmäteriförrättning som innebär att en fastighet ombildas, till exempel att mark förs över från en fastighet till en annan. Genom fastighetsreglering kan även samfälligheter och servitut bildas, ändras eller upphävas. |
|
|
Fastighets- tillbehör |
Med tillbehör till fastighet (fastighetstillbehör) menas byggnad, ledning stängsel eller annan anläggning som anbragts på fastigheten för stadigvarande bruk, samt träd och andra växter med mera. Till en byggnad hör i sin tur fast inredning och annat som byggnaden blivit försedd med för stadigvarande bruk. |
|
|
| Förrättning |
Se lantmäteriförrättning. |
|
|
| Gemensamhets-anläggning |
En anläggning som har kommit till genom en anläggningsförrättning och som är gemensam för flera fastigheter och tillgodoser ändamål av stadigvarande betydelse för dem. En gemensamhetsanläggning kan vara exempelvis en väg, en parkeringsplats, en brygga eller en vatten- och avloppsanläggning. Skötseln av anläggningen ordnas antingen genom delägarförvaltning eller föreningsförvaltning. |
|
|
| Inre vatten |
Till inre vatten räknas: a) insjöar, vattendrag och kanaler. b) vid kusterna belägna hamnar, bukter och vikar samt vattenområden innanför och mellan öar, holmar och skär och intill räta linjer (baslinjen) som regeringen bestämmer. I Öresund mellan Klagshamns fyr och Kullen räknas dock endast hamnar till inre vatten. |
|
|
| Inskrivning |
Anteckning om en rättslig åtgärd som rör en fastighet i inskrivningsregistret. Inskrivningen kan gälla lagfart, inteckning eller upplåtelse av servitut eller annan rättighet. Inskrivningsärenden handläggs av inskrivningsmyndighet. |
|
|
Intrångs- ersättning |
Ersättning för minskat marknadsvärde på en fastighet som blir belastad av till exempel en ledningsrätt. Om parterna inte kan komma överens om ersättningen beslutar lantmäterimyndigheten om intrångsersättningen på grundval av en officialvärdering. |
|
|
| Joule |
Den internationella energienheten är Joule (J). 1 kWh = 3,6 MJ (miljoner Joule). |
|
|
| Laga kraft |
Ett beslut, till exempel ett fastighetsbildningsbeslut eller en dom, har vunnit laga kraft när det inte kan överklagas. Det kan antingen bero på att tiden för överklagande har gått ut eller att det inte finns rätt att överklaga det aktuella beslutet. |
|
|
| Lagen om förvaltning av samfälligheter |
Den lag som reglerar förvaltning av olika samfälligheter i form av delägarförvaltning eller föreningsförvaltning. |
|
|
| Lagfart |
Inskrivning av en persons förvärv av äganderätt till en fastighet. Inskrivningen görs av inskrivningsmyndigheten i inskrivningsregistret. |
|
|
Lantmäteri- förrättning |
All mark i Sverige är indelad i fastigheter. Genom en lantmäteriförrättning kan fastighetsindelningen ändras. Vid en lantmäteriförrättning kan bland annat: • fastigheter nybildas, till exempel för att bygga ett hus (avstyckning) • fastigheter ombildas, till exempel för att utöka en tomt (fastighetsreglering) • rättigheter skapas eller ändras, till exempel rätt till väg (servitut) • gemensamhetsanläggningar bildas, för att besluta hur flera fastigheter ska samverka för att till exempel anlägga, sköta och fördela kostnader för vägar, vatten och avlopp, parkeringsplatser och garage, trapphus och hissar. |
|
|
| Ledningsbeslut |
Beslut om upplåtelse (eller ändring eller upphävande) av ledningsrätt som meddelas enligt ledningsrättslagen. |
|
|
| Ledningsrätt |
Ledningsrätt innebär rätt för den som äger en ledning för allmänt behov, t.ex. kraftledning eller kommunal vatten- och avloppsledning, att utnyttja utrymme för ledningen på en fastighet. Ledningsrätt bildas vid en lantmäteriförrättning enligt ledningsrättslagen. Ledningsrätten är obegränsad till tiden och kan antingen gälla till förmån för ledningsägaren som person eller knytas till dennes fastighet. |
|
|
Ledningsrätts- lagen |
Den lag som reglerar upplåtelse av ledningsrätt i en fastighet. |
|
|
| Likvid |
Vid fastighetsreglering kallas ersättning för mark som avstås, servitut som upphävs med mera för likvid. |
|
|
| Marksamfällighet |
Markområde, vattenområde eller rätt till fiske som hör till flera fastigheter gemensamt. Som exempel kan nämnas bysamfällda vägar, diken, grustag med mera., häradsallmänningar samt gemensamhetsskog. |
|
|
| MKB |
Miljökonsekvensbeskrivning är det dokument som upprättats efter en miljöbedömning. |
|
|
| Miljöbedömning |
Den process som görs för att utarbeta en miljökonsekvensbeskrivning. I miljöbedömningen ingår bl.a. att samråd genomförs, att miljökonsekvensbeskrivning upprättas och att resultaten av den och samråden beaktas i beslutsprocessen samt att information om beslut lämnas. |
| |
|
| Miljöfarlig verksamhet |
I 9 kap. 1 § miljöbalken definieras vad som är miljöfarlig verksamhet. Begreppet omfattar:
- utsläpp av avloppsvatten, fasta ämnen eller gas från mark, byggnader eller anläggningar i mark, vattenområden eller grundvatten,
- användning av mark, byggnader eller anläggningar på ett sätt som kan medföra olägenhet för människors hälsa eller miljön genom annat utsläpp än som avses i 1 eller genom förorening av mark, luft, vattenområden eller grundvatten, eller
- användning av mark, byggnader eller anläggningar på ett sätt som kan medföra olägenhet för omgivningen genom buller, skakningar, ljus, joniserande eller icke-joniserande strålning eller annat liknande.
|
| |
|
| Navhöjd |
Höjden från marken eller vattenytan upp till turbinens nav på vindkraftverket. |
|
|
| Nyttjande-rättshavare |
Den person som innehar en nyttjanderätt, till exempel en arrendator. |
|
|
| Officialrättighet |
En rättighet, till exempel ett servitut eller en nyttjanderätt, som har kommit till genom beslut av myndighet eller domstol. Exempelvis är ledningsrätt en officialrättighet, som har kommit till genom beslut av lantmäterimyndigheten vid en lantmäteriförrättning. |
|
|
| Officialvärdering |
Är sakägarna inte överens om ersättningen vid till exempel fastighetsreglering eller upplåtelse av ledningsrätt ska lantmäterimyndigheten efter egen utredning bestämma ersättningen. En sådan utredning kallas officialvärdering. |
|
|
| Rättighet |
Med rättighet menas i lantmäterisammanhang en upplåten begränsad rätt till fastighet eller samfällighet, till exempel nyttjanderätt, servitut och ledningsrätt. Rättigheterna kan antingen ha tillkommit genom avtal (avtalsrättighet) eller genom beslut av till exempel lantmäterimyndighet (officialrättighet). |
|
|
| Sakkunnig |
Enligt fastighetsbildningslagen får lantmäterimyndigheten anlita biträde av en sakkunnig för att utreda en fråga som kräver särskild fackkunskap för att bedöma, till exempel komplicerade ersättningsfrågor eller vägprojektering. |
|
|
| Samfällighet |
1. Marksamfällighet: Mark, enskilt vatten och fiske som hör till två eller flera fastigheter gemensamt, till exempel bysamfällda vägar, grustag med mera 2. Sammanslutning av fastigheter som har gemensam rätt till mark och som har gemensamt ansvar för utförande och drift av en anläggning, till exempel anläggningssamfällighet eller vägsamfällighet. |
|
|
Samfällighets- förening |
En sammanslutning av delägare bildad för att förvalta en samfällighet, till exempel en marksamfällighet eller en anläggningssamfällighet. |
|
|
| Skyddsområde (vid flygplats) |
Vid en flygplats finns olika skyddsområden för att flygverksamheten ska fungera säkert. Närmast flygplatsen finns "Hinderbegränsande ytor" och längre ut finns "Procedurområden". Längst ut från flygplatsen når den "MSA-påverkande ytan". Gemensamt för dessa områden och ytor är att de garanterar hinderfrihet för flygtrafiken. Läs mer på Transportstyrelsens webbplats. |
|
|
| Sjösäkerhets-anordningar (SSA) |
Sjösäkerhetsanordningar (SSA) är olika typer av utmärkning som har till uppgift att vägleda sjöfarare och skydda från bl.a. uppgrundningar. Inom svenskt sjöterritorium finns det idag ca 15 000 sjösäkerhetsanordningar, där Sjöfartsverket äger cirka hälften av all utmärkning. En SSA kan vara en fyr, fast eller flytande utmärkning. Läs mer på Transportstyrelsens webbplats. |
|
|
| Sveriges sjöterritorium |
Sveriges sjöterritorium omfattar territorialhavet och inre vatten. Det begränsas mot det fria havet eller annan stats territorium av territorialvattengränsen. |
|
|
| Territorialhavet |
Till territorialhavet räknas det utanför Sveriges landområden och inre vatten belägna vattenområdet med en bredd av tolv nautiska mil eller 22 224 meter från baslinjen. |
|
|
| Totalhöjd |
Höjden från marken eller vattenytan upp till vingspetsens högsta möjliga läge. |
|
|
| Turbin |
Maskin med propeller eller skovelliknande hjul som drivs av en gas eller vätska och producerar mekanisk energi. |
|
|
| Vindkraftverk |
Kraftverk som omvandlar vindenergi till elektrisk energi. Ett vindkraftverk omvandlar vindens rörelser till elektrisk energi. Vindkraften producerar el när det blåser mellan 4–25 m/s men är som mest effektiv vid vindstyrkor på 12 m/s. |
|
|
| Yrkande |
Ett krav som en viss sakägare för fram vid förrättningen kallas yrkande. |
|
|
| Överklagande |
Klagomål över ett beslut, till exempel ett fastighetsbildningsbeslut. Tidigare användes också termen ”besvär”. |
|
|
Överlåtelse- handling |
En handling (skriftligt dokument) som upprättats vid överlåtelse av en fastighet eller en del av en fastighet. Köpebrev, köpekontrakt, bytesavtal och gåvobrev är överlåtelsehandlingar. |