dcsimg

Centrala myndigheter

Nedan hittar du en förteckning över de statliga myndigheter som kan vara involverade vid en tillståndsprocess för vindkraftverk.

Arbetsmiljöverket

Arbetsmiljöverkets har till uppgift att bland annat se till att arbetsmiljö- och arbetstidslagstiftningar följs. Syftet är att minska riskerna för ohälsa och olycksfall i arbetslivet och att förbättra arbetsmiljön ur ett helhetsperspektiv, det gäller såväl fysisk, psykisk som social och arbetsorganisatorisk synpunkt. En närmare beskrivning av Arbetsmiljölagstiftningen återfinns i de föreskrifter och allmänna råd som verket utfärdar. En central uppgift som verket har är att genomföra tillsyn av arbetsplatser, vilket görs genom inspektioner som utförs av verkets inspektörer. En annan viktig uppgift är att bedriva så kallad marknadskontroll. Marknadskontrollen är de insatser som verket genomför för att säkerställa att de produkter, däribland vindkraftverk, som gjorts tillgängliga på marknaden uppfyller gällande bestämmelser.


Bergsstaten

Bergsstaten är en del av SGU, Sveriges geologiska undersökning, som är den myndighet som svarar för frågor som rör berg, jord och grundvatten i Sverige. Bergsstaten handlägger och beslutar i ärenden som rör prospektering och utvinning av mineral. Mineralrättigheter kan avse rätt till undersökning eller utvinning av mineral och torv. Vanligast är undersökningstillstånd enligt minerallagen, som innebär ensamrätt till undersökning och företrädesrätt till utvinning. Det ger också möjlighet till markåtkomst för undersökningar mot mark- och sakägares vilja. Utbyggnaden av vindkraft och mineralutvinning är verksamheter med intresse för samma mark. För att underlätta planeringen av en vindkraftetablering är det viktigt att känna till undersökningstillstånd och mineralfyndigheter.


Boverket

Boverket är förvaltningsmyndighet för frågor om byggd miljö och hushållning med mark- och vattenområden, för fysisk planering, byggande och förvaltning av bebyggelsen och för boendefrågor. Boverket ska verka för en omställning till ett ekologiskt uthålligt energisystem och att en planeringsberedskapen för vindkraft förbättras. Vi vägleder i planeringsfrågor och tar fram handböcker för planering av vindkraft.


Elsäkerhetsverket

Elsäkerhetsverket är ansvarig myndighet för tekniska säkerhetsfrågor såsom elsäkerhet och elektromagnetisk kompatibilitet – EMC. Verket utfärdar föreskrifter om elsäkerhet och elektromagnetisk kompatibilitet för elektriska anläggningar samt elektrisk materiel. En annan viktig uppgift är tillsyn av elanläggningar, vilket bland annat görs genom inspektioner som utförs av verkets elinspektörer. Elinspektörerna utreder även elolycksfall och elbränder. Elsäkerhetsverket utför också marknadskontroll på elmateriel och utfärdar försäljningsförbud på produkter som inte uppfyller gällande krav. Standardiseringsarbete sker genom medverkan nationellt inom SEK Svensk Elstandard samt internationellt inom CENELEC och IEC.


Energimyndigheten

Energimyndigheten har som expertmyndighet regeringens uppdrag att främja en kraftig utbyggnad av svensk vindkraft för att Sverige på lång sikt ska basera hela sin energiförsörjning på förnybar energi. Myndigheten tar fram kunskap om hur det blåser på olika platser och om vilken effekt vindkraften har på landskap och djurliv. Vi utser också områden som är riksintressanta för vindkraft. Denna kunskap ger vägledning när kommuner och de som vill bygga vindkraft väljer område för nya verk. 

Energimyndigheten driver också Nätverket för vindbruk där en av noderna, Länsstyrelsen i Hallands län, har speciellt fokus på planerings- och tillståndsfrågor.


Energimarknadsinspektionen

Energimarknadsinspektionen arbetar för att stärka energikundernas ställning och strävar efter att marknaderna för el, fjärrvärme och naturgas ska fungera så bra som möjligt. Det ska finnas konkurrens, kunderna ska betala skäliga avgifter och avbrotten ska vara så få som möjligt. Energimarknadsinspektionen kontrollerar att energiföretagen följer de lagar och regler som styr deras verksamhet. Vi analyserar utvecklingen på energimarknaderna, föreslår förändringar av regelverket och deltar aktivt i utvecklingen av energimarknaderna i både Norden och EU. Vi är också den myndighet som prövar och meddelar tillstånd för att bygga och använda elledningar till vindkraftverk. 


Försvarsmakten

Försvarsmakten är genom sin förmåga att utföra väpnad strid Sveriges yttersta säkerhetspolitiska instrument. Vi har välutbildade förband, redo att snabbt sättas i olika konfliktområden och krissituationer såväl nationellt som internationellt. Uppförande av vindkraftverk kan störa tekniska system av olika slag, övnings- och skjutverksamhet samt militär flygverksamhet. I egenskap av remissinstans för vindkraftsärenden, bevakar myndigheten riksintresset för totalförsvarets militära del. När en remiss kommer in görs tekniska analyser och en bedömning om vindkraftverken kan störa Försvarsmaktens verksamhet. Vid vindkraftsetablering i havet, är Försvarsmakten tillståndsmyndighet för sjömätning. 


Havs- och vattenmyndigheten

För Havs- och vattenmyndigheten är havsplanering ett viktigt verktyg. Den behövs för att länka samman all planering och förvaltning som rör våra havsområden. Planeringen innebär att nyttjande och bevarande vägs mot varandra. Havsplanerna ska göra tydligt vilka intressen som har företräde i olika områden. Här ingår både placeringen av vindkraftverk, lekområde för fisk och skydd av naturresurser i den marina miljön. Syftet med havsplanerna är att förebygga konflikter mellan olika intressen och hjälpa till att lösa dem som uppstår. 


Kammarkollegiet

Kammarkollegiet får, liksom länsstyrelsen och Naturvårdsverket, föra talan för att ta till vara miljöintressen och andra allmänna intressen och har talerätt enligt 22 kap. 6 § miljöbalken, inklusive rätten att överklaga, samt företräder statens intresse på allmänt vatten. Kollegiet är remissinstans i mål om vindkraft och för vanligtvis talan i mål av större omfattning eller i kontroversiella ärenden. Uppgifterna framgår av förordningen (2007:824) med instruktion för Kammarkollegiet. Enligt instruktionen har Kammarkollegiet till uppgift att tillhandahålla service inom detstatliga området, främst avseende ekonomi, juridik, kapitalförvaltning, riskhantering och administration. Kollegiet har vidare enligt vad som föreskrivs i instruktionen eller annan författning uppgifter bl.a. i fråga om miljörätt. Myndigheten ska även företräda allmänt vattenområde, i den utsträckning någon annan myndighet inte har till uppgift att göra det. Vidare ska Kammarkollegiet föra talan för det allmänna för att ta till vara miljöintressen och andra allmänna intressen i enlighet med vad som anges i miljöbalken. Kammarkollegiet ger för statens räkning rådighet på allmänt vatten åt den som söker om det. 


Lantmäteriet

Lantmäteriet ansvarar för att på ett effektivt sätt försörja samhället med information om geografi och fastigheter. Lantmäteriet verkar också för att fastigheterna ska vara lämpligt utformade för det ändamål som de används till. Fastigheterna kan ändras genom en lantmäteriförrättning. Nya fastigheter kan bildas, till exempel för vindkraftsändamål. Servitut kan skapas, till exempel rätt till väg, och ledningsägare kan få rätt att dra fram och nyttja ledningar på annans mark. Lantmäteriet kan också bilda gemensamhetsanläggningar där det bestäms hur fastigheter ska samverka för att anlägga, sköta och fördela kostnaderna för en anläggning. 

 

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps (MSB) uppgift är att utveckla och stödja samhällets förmåga att hantera olyckor och kriser. MSB bidrar till att samhället förebygger händelser och att myndigheten är beredd när de inträffar. När en allvarlig olycka eller kris inträffar ger myndigheten stöd. MSB ska också se till att samhället lär sig av det inträffade.

I takt med att antalet vindkraftverk ökar uppstår det frågor av både praktisk och formell natur om hur eventuella räddningsinsatser vid vindkraftverk ska genomföras. MSB har tagit fram regler som styr räddningsinsatserna och hur ansvar för räddningsinsatser fördelas mellan olika myndigheter. 


Naturvårdsverket

Naturvårdsverket arbetar långsiktigt och förebyggande för en hållbar samhällsutveckling. Visionen är en bra livsmiljö för människan och allt annat levande nu och för kommande generationer. Naturvårdsverket ska bland annat främja en hållbar utbyggnad av vindkraft som en miljövänlig energiform och tillgodose en långsiktig naturresursplanering inklusive värden för naturvård, rekreation och friluftsliv. Detta görs till exempel genom vägledning på webbsidor och seminarier. Naturvårdsverket är även tillsynsvägledande och kan överklaga tillståndsbeslut enligt miljöbalken. 


Post- och Telestyrelsen

Post- och telestyrelsen (PTS) är tillstånds- och tillsynsmyndighet för elektronisk kommunikation och post i Sverige. Begreppet elektronisk kommunikation innefattar radio- och telekommunikation.

PTS ska främja tillgången till säkra och effektiva elektroniska kommunikationer enligt de mål som anges i lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation.

Fysiska hinder, t.ex. en byggnad, kan störa mottagningen av radiosignaler vilket försämrar radiokommunikationen. Vindkraftverk måste därför lokaliseras till platser där sådana störningar inte riskerar att uppstå.

Vid planläggning och i bygglovsärenden ska hänsyn tas bland annat till elektronisk kommunikation. I PTS tillstånds- och frekvensregister finns samlad information om tillstånd i Sverige för fast radio. Uppgifterna är tillgängliga för allmänheten i den mån de inte omfattas av sekretess. En vindkraftsprojektör kan på ett tidigt stadium få tillgång till information om radiomiljön genom att begära ut uppgifter från PTS om de tillståndshavare som finns i området.

Uppgifterna från PTS om tillståndshavarna i området ger en nulägesbild. När beslut fattas i planläggnings- och bygglovsärenden är det därför viktigt att underlaget innehåller aktuella uppgifter.


Riksantikvarieämbetet

Riksantikvarieämbetet har ansvar för frågor som rör kulturmiljö och kulturarv. Vår uppgift är att vara pådrivande och samlande i kulturarvsarbetet och att verka för att kulturmiljön bevaras och brukas på bästa sätt. Viktiga mål för verksamheten inom kulturmiljöområdet är ett bevarat och försvarat kulturarv, respekt för olika gruppers kulturarv samt allas förståelse för, delaktighet i och ansvarstagande för den egna kulturmiljön. Riksantikvarieämbetet har också till uppgift att stärka kulturarvets ställning som en positiv kraft i utvecklingen mot ett demokratiskt och långsiktigt hållbart samhälle.

Tillstånd enligt miljöbalken och kulturminneslagen för vindkraftsanläggningar handläggs av länsstyrelserna. Länsstyrelserna samordnar de statliga intressena. Riksantikvarieämbetet ger ibland yttrande över tillståndsansökningar när så begärs i samband med överprövning. Riksantikvarieämbetet samverkar med andra myndigheter för att ge vägledning och kunskapsunderlag för kommunal vindkraftsplanering och för vindkraftprojekt. 


Sametinget

Sametinget är både en statlig myndighet och ett folkvalt samiskt parlament, med det övergripande uppdraget att bevaka frågor som rör samisk kultur i Sverige. Sametinget har som särskild uppgift att verka för en levande samisk kultur och ska ta initiativ till verksamheter och föreslå åtgärder som främjar denna kultur. Sametinget har också till uppgift att medverka i samhällsplaneringen och bevaka att de samiska behoven beaktas. En annan uppgift är att informera det övriga samhället om samiska förhållanden. 


Sveriges geologiska undersökning (SGU)

SGU har ansvar för frågor om berg, jord, grundvatten och mineralinformation. Myndigheten är centrum för geologisk information och expertorgan i frågor som på olika sätt rör Sveriges geologi. I SGU:s verksamhet ingår bl.a. ansvar för maringeologiska undersökningar inom svenskt territorialhav och ekonomisk zon (EEZ). Myndigheten bereder även ärenden enligt kontinentalsockellagen åt Regeringen och ansvarar för beslut om sand-, grus- och stentäkter på allmänt vatten. En ansökan om att lägga ut kablar eller utföra bottenundersökningar inom svenskt territorialhav eller svensk ekonomisk zon ska enligt kontinentalsockellagen ges in till regeringen (Näringsdepartementet). Regeringen ger ofta därefter SGU i uppdrag att bereda ansökan och ge förslag till beslut. 


Sjöfartsverket

Sjöfartsverket är ett affärsverk inom transportsektorn. Verket svarar för sjöfartens tillgänglighet, framkomlighet och säkerhet. Verksamheten inriktas huvudsakligen på handelssjöfarten, men hänsyn tas också till fritidsbåtstrafikens, fiskets och marinens intressen. Sjöfartsverket deltar som remissinstans vid prövningen av vindkraftverk för att bevaka dessa frågor. 


Skogsstyrelsen

Skogsstyrelsen ansvarar för att skogspolitikens mål för produktion och miljö förs ut och förverkligas av dem som äger och brukar skogen. Skogsstyrelsen ser till att lagar och andra regler följs inom det skogliga området, exempelvis när skogsmark tas i anspråk för annat ändamål än virkesproduktion. Andra arbetsuppgifter med koppling till vindkraftsutbyggnad är att ge råd och lämna information om värdefulla natur- och kulturmiljöer i skogen samt skogar med höga sociala värden, både i enskilda fall och mer övergripande. 


SMHI

SMHI ska bidra till ökad samhällsnytta, säkerhet och ett uthålligt samhälle. SMHI gör mätningar och observationer i lufthavet, i sjöar och vattendrag i Sverige och i omgivande hav. Vi analyserar och sammanställer informationen, gör prognoser, tar fram olika beslutsunderlag till samhället, följer klimatet och miljön med mera. Yttranden om vindkraftsetableringar med avseende på störning av väderradar görs via Försvarsmakten, utifrån Försvarsmaktens och SMHIs gemensamma bedömning. 

 

Svenska kraftnät

Svenska kraftnät sköter stamnätet för elkraft och har systemansvaret för den svenska elförsörjningen. Detta ansvar innebär att se till att elsystemet kortsiktigt är i balans och att dess anläggningar samverkar driftsäkert. Svenska kraftnäts dagliga vindkraftsarbete omfattar bl.a. att:

  • svara på remisser från t.ex. kommuner, länsstyrelser och regeringen,
  • delta i samråd,
  • delta i konferenser och seminarier om vindkraft för att hålla oss uppdaterade om det senaste inom vindkraftsområdet,
  • stötta vindkraftsforskning och delta i referensgrupper för forskningsprojekt inom vindkraftsområdet,
  • utföra systemstudier för förfrågningar om anslutning av vindkraft till stamnätet eller större anslutningar till regionnätet,
  • delta i Nordiskt och Europeiskt samarbete om vindkraftsfrågor genom bl.a. ENTSO-E,
  • utreda helhetsbilden för omfattande vindkraftsanslutning i ett större område.

 


Transportstyrelsen

Transportstyrelsen är en myndighet under näringsdepartementet. Att vi är en myndighet innebär att regeringen bestämmer våra mål, riktlinjer och fördelningen av resurser. Vi ska tillämpa de lagar och utföra den verksamhet som regeringen har beslutat om. I vårt arbete för att uppnå de transportpolitiska målen om en effektiv och hållbar transportförsörjning har vi ett antal verktyg som innebär att vi utformar regler, utfärdar tillstånd, utövar tillsyn, för statistik över olyckor respektive registerhållning.

Luftfartsavdelningen utformar regler, prövar och ger tillstånd samt granskar den civila luftfarten med särskild inriktning på säkerhet. Vi följer också utvecklingen på flygmarknaden.

Sjöfartsavdelningen hanterar bl.a. frågor gällande tillsyn, tillstånd och normgivning för sjöfarten, i syfte att säkerställa sjösäkerheten inom svenskt sjöterritorium. Vi analyserar också olyckor och tillbud.

Järnvägsavdelningen utformar regler, prövar och ger tillstånd samt granskar järnvägs-, spårvägs- och tunnelbanesystemet. Vi arbetar för en hög säkerhet och för en effektiv järnvägsmarknad med en sund konkurrens.

Vägtrafikavdelningen utformar regler, prövar och ger tillstånd samt utövar tillsyn inom vägtransportområdet gällande till exempel vägtrafik, fordon, körkort och yrkestrafik. Avdelningen genomför även analyser av vägtrafiken och tillhandahåller information om skador och olyckor i vägtransportsystemet.

 


Trafikverket

Den 1 april 2010 startade en ny myndighet, Trafikverket, med uppgift att utveckla ett effektivt och hållbart transportsystem utifrån ett trafikslagsövergripande synsätt. I nära dialog med regioner och kommuner ska Trafikverket svara för en samlad, långsiktig infrastrukturplanering för samtliga trafikslag.

Trafikverket får också ansvar för att bygga, driva och underhålla de statliga vägarna och järnvägarna. Därtill ska Trafikverket ansvara för att infrastrukturen utnyttjas effektivt och främjar säkra och miljöanpassade transporter.

När Trafikverket startades avvecklades Vägverket, Banverket och SIKA.

När det gäller vindkraft ska Trafikverket tillhandahålla underlag för tillämpning av 3-5 kap. miljöbalken och av plan- och bygglagen (2010:900). Vi yttrar oss i vindkraftsplanärenden till länsstyrelser, kommuner och kraftbolag.

 


Publicerad: 2015-11-06
Ändrad: 2017-11-23