dcsimg

Miljöbedömningar

Krav på miljöbedömningar framgår av 6 kap miljöbalken (MB) och avser vissa planer och program respektive verksamheter och åtgärder. Syftet är att identifiera och beskriva de direkta och indirekta effekter som dessa kan medföra på bland annat människor, djur, landskapet och kulturmiljön. En väl genomförd process kan bidra till att öka verksamhetens långsiktiga miljöhänsyn, allmänhetens inflytande och planeringsprocessens effektivitet och till att miljöfrågor integreras i planeringsprocessen.

I 6 kap. MB finns bestämmelser om identifiering, beskrivning och bedömning av miljöeffekter vid planering av och beslut om planer och program (strategiska miljöbedömningar) och verksamheter och åtgärder (specifika miljöbedömningar).

Vid prövning av tillstånd eller anmälan enligt miljöbalken ska hänsynsreglerna i 2 kap. miljöbalken beaktas. Hushållningsbestämmelserna i 3 och 4 kap. miljöbalken ska beaktas såväl vid prövning av tillstånd eller anmälan enligt miljöbalken som vid prövningen av bygglov och upprättande av detaljplan enligt plan- och bygglagen (PBL).

Planer och program

Bestämmelserna om miljöbedömning av vissa planer och program, bl.a. översiktsplaner och detaljplaner finns i 6 kap. MB. Huvudprincipen är att översiktsplaner alltid ska miljöbedömas och att detaljplaner alltid ska behovsbedömas. Med behovsbedömning menas att kommunen bedömer om planens genomförande kan antas medföra betydande miljöpåverkan eller inte; man bedömer alltså om det behövs en miljöbedömning. Det är kommunen som ansvarar för miljöbedömningen och MKB:n inom ramen för planarbetet. MKB:n ska redovisa den betydande påverkan på miljön som planens genomförande innebär. Förslaget ska jämföras med ett nollalternativ och andra rimliga alternativ. Allmänhet och berörda myndigheter ska kunna ge synpunkter på planen och dess MKB. Synpunkterna ska beaktas när planen eller programmet antas. En särskild sammanställning ska redovisa hur synpunkterna har beaktats och skälen till varför just det aktuella alternativet valdes.

Verksamheter och åtgärder

Bestämmelserna om miljökonsekvensbeskrivning av verksamheter och åtgärder finns i 6 kap. MB. Syftet med en MKB är att beskriva vilka direkta och indirekta effekter på miljön som etableringen och driften av vindkraftsanläggningen kan få och att under processen ge berörda möjlighet att påverka den planerade verksamheten. Påverkan gäller naturmiljön, landskapet, kulturmiljön, markutnyttjandet och hushållningen med material, råvaror, energi och den fysiska miljön i övrigt. En MKB ska också innehålla uppgifter som gör att det går att bedöma vilka konsekvenser de tänkbara effekterna i sin tur får på människors hälsa. Generellt sett är det inte vindkraftsanläggningens storlek som avgör utan hur mycket den påverkar omgivningen. Det är den sökande som har det fulla ansvaret för att ta fram och bekosta en miljökonsekvensbeskrivning för en verksamhet eller åtgärd.

Den sökande ska också genomföra de samråd lagen föreskriver. Genom samrådet kan man upptäcka brister i underlaget och kunskapsluckor som kan kompletteras inför tillståndsansökan. En MKB kan exempelvis behöva innehålla visualiseringsbilder för placeringen av vindkraftverken, en analys av påverkan på landskapsbilden och av skyddade områden, aktuella riksintressen, friluftsliv och turism samt en inventering av flora/fauna. Alternativa lokaliseringar av verksamheten ska normalt redovisas. Om det finns stöd för lokaliseringen av vindkraftsanläggningen i kommunens översiktsplan, kan det användas som underlag i miljökonsekvensbeskrivningen. Detta utesluter inte att den sökande kan behöva komplettera materialet för att uppfylla miljöbalkens krav, till exempel på redovisning av alternativa platser.

Länsstyrelsen ska besluta om huruvida miljökonsekvensbeskrivningen uppfyller lagens krav eller inte. Detta kan man antingen göra samtidigt med beslutet om tillståndet eller i ett särskilt beslut.

Naturvårdsverket
Boverket
Publicerad: 2015-11-05
Ändrad: 2016-07-28