dcsimg

Detaljplan

Syftet med en detaljplan är enligt 4 kap. 1-5 §§ i plan- och bygglagen att reglera hur den fysiska miljön ska förändras eller bevaras inom ett begränsat område. Sedan 1 augusti 2009 gäller att krav på detaljplan för vindkraft endast gäller i vissa fall.

Krav på detaljplan för vindkraftverk regleras i 4 kap. 3 § plan- och bygglagen. Där anges att markens lämplighet för vindkraftsanläggningar endast ska prövas i de områden där det är stor efterfrågan på mark för byggnader eller andra anläggningar. Detta krav på detaljplan gäller oberoende av om bygglov krävs eller inte. En bedömning av om detaljplan krävs eller inte görs av kommunen.

Hänsyn till enskilda och allmänna intressen

Hänsyn ska tas till både enskilda och allmänna intressen. Vilka allmänna intressen som ska beaktas vid planläggning står i 2 kap. PBL och 3 och 4 kap. miljöbalken. En detaljplan har vissa rättsverkningar för kommunen och enskilda. Den reglerar till exempel mark- och vattenområdens närmare användning, exploateringsgrad, placering, utformning och utförande av byggnader, anläggningar och tomter, skyddsanordningar för att motverka störningar.

I detaljplanen kan också under vissa förutsättningar beslutas om bygglovsbefrielse för vissa åtgärder. Fastighetsägaren har under planens genomförandetid rätt att använda och bebygga sin mark i överensstämmelse med planen, så kallad byggrätt.

Genomförandetiden kan variera mellan 5 och 15 år, där tiden anpassas efter olika förutsättningar. Genomförandetiden kan också senareläggas, det vill säga börja gälla vid en senare tidpunkt än den tidpunkt då planen vinner laga kraft. Den kan också förlängas. För skilda områden i planen kan olika genomförandetider bestämmas.

Om kommunen är huvudman för allmänna platser inom planområdet, är kommunen skyldig att ställa i ordning gator och andra allmänna platser.

Får ej reglera mer än vad som behövs

En detaljplan får inte reglera mer än vad som är nödvändigt med hänsyn till syftet med planen. Miniminivån är att ange allmänna platser, kvartersmark och vattenområden med gränser och att bestämma genomförandetiden. Om kommunen är huvudman för de allmänna platserna ska användningen och utformningen anges. Om kommunen inte ska vara huvudman ska detta anges. Det är viktigt att inför val och utformning av bestämmelser i en detaljplan kritiskt överväga behovet av bestämmelsen – förutom att bestämmelsen ska ha stöd i PBL.

Kommunen kan i detaljplanen besluta om bygglovsbefrielse för vissa åtgärder, dock inte om bygglov krävs för att tillvarata grannars intresse eller allmänna intressen. Om detaljplan planeras för ett område krävs det skottlossningstillstånd av polismyndigheten för att kunna bedriva jakt enligt ordningslagen 3 kapitlet 6 §. Då är även jakträttsinnehavare samrådspart.

Processen för att ta fram en detaljplan

En planprocess kan initieras antingen av kommunen eller av en markägare/ exploatör. Kommunstyrelsen eller byggnadsnämnden fattar beslut om att starta ett planarbete och ger uppdraget till kommunens stadsarkitektkontor eller motsvarande.

Vanligtvis börjar man med att ta fram ett förslag till program där man utreder förutsättningarna och ger riktlinjer för planarbetet. Om förutsättningar och riktlinjer finns utredda i översiktsplanen kan programskedet hoppas över. Det är lämpligt att försöka samordna detaljplaneprocessen enligt plan- och bygglagen och processerna för miljökonsekvensbeskrivningar enligt miljöbalken.

Samråd om förslag

När ett detaljplaneförslag har tagits fram ska kommunen samråda med bl.a. länsstyrelsen. Sakägare och andra som har ett väsentligt intresse av förslaget ska beredas tillfälle till samråd. Efter samrådet revideras eventuellt förslaget med anledning av synpunkterna och ställs sedan ut för granskning. Det är kommunen som ansvarar både för samråd och utställning och eventuella samrådsmöten. Efter utställningen kan endast vissa mindre justeringar göras innan antagandet i kommunfullmäktige. Antagandebeslutet vinner laga kraft efter 3 veckor, om det inte överklagas.

Arbetet med en detaljplan kan ta upp till tre år fram till antagandet, beroende på hur pass komplicerad planen är.

Det är ett kommunalt ansvar att upprätta detaljplaner. Kostnaden för att utarbeta en detaljplan betalas av exploatören via en planavgift, som tas ut i samband med bygglovet. I praktiken upprättas dock ofta ett s.k. plankostnadsavtal mellan exploatören och kommunen som innebär att en fastställd summa betalas in till kommunen när planen vunnit laga kraft.

Publicerad: 2015-11-05
Ändrad: 2016-07-28