dcsimg

Tillstånd enligt kulturmiljölagen

Ett vindkraftsprojekt kan beröra fornlämningar som är skyddade enligt kulturmiljölagen. Den som vill bygga på eller i närheten av en fornlämning måste ha länsstyrelsens tillstånd.

Kulturmiljölagen (1988:950) är en skyddslag som syftar till att bevara fornlämningar, fornfynd, kyrkor och byggnader. Där definieras vad som utgör en fornlämning, exempelvis gravar och boplatser. Enligt bestämmelser i KML får inte fornlämningar skadas. Lokalisering av enstaka vindkraftverk och parker kan beröra fornlämningar som är skyddade enligt KML. Den som på något sätt vill göra ingrepp i eller ta bort en fornlämning måste ha länsstyrelsens tillstånd. Till varje fornlämning hör också ett fornlämningsområde, det vill säga ett så stort område på marken eller sjöbotten som behövs för att bevara fornlämningen och ge den tillräckligt utrymme med hänsyn till dess art och betydelse. Kända fornlämningar finns registrerade i Riksantikvarieämbetets register FMIS, se länk till Fornsök till höger. Det gäller också lämningar under vatten.

I kommunal översiktlig planering för vindkraft är det ofta tillräckligt att i en helhetsbedömning av kulturmiljöer och landskap enbart tolka och bedöma de fornlämningar som finns registrerade i FMIS. Det samma gäller inför projektansökningar och tidiga samråd enligt miljöbalken (MB). Allt eftersom projektansökan och miljökonsekvensbeskrivningar (MKB) tar form måste dock underlaget om fornlämningar fördjupas. Projektägare uppmanas därför att tidigt ta kontakt med länsstyrelsen.

Många vindkraftverk planeras att byggas i skogen och till havs där inventeringen av fornlämningar ofta varit översiktlig eller saknas helt. I många fall behövs därför kompletterande inventeringar vid planering för vindkraft. Enligt 2 kap. 11 § KML kan länsstyrelsen om så behövs besluta om en arkeologisk utredning för att ta reda på om fornlämningar berörs av ett vindkraftsprojekt (se nedan). Utgångspunkten är att länsstyrelsen behöver ett fullgott kunskapsunderlag för att bedöma byggnationens tillåtlighet enligt lagen. Om fornlämningar berörs av en vindkraftanläggning kan det i förlängningen bli aktuellt med ytterligare arkeologiska undersökningar (se nedan).

Fornlämningar och andra kulturmiljöer i en effektiv tillståndsprocess

Fornlämningar och byggnader som skyddas enligt KML ska ingå i analyserna tillsammans med övriga kulturmiljöer och landskap enligt miljöbalken, plan- och bygglagen (PBL) och i tillhörande MKB, se ovan. Vad beträffar fornlämningar bör MKB:n vara så tydlig och av sådan kvalité att det framgår om fornlämningar berörs av projektet, så den kan användas för ansökan om en prövning av arbetsföretagets tillåtlighet enligt KML. Ett tidigt samråd med länsstyrelsen rekommenderas för att klargöra behovet av arkeologisk utredning till exempel om området inte inventerats tidigare eller med tillräcklig precision. Vid samrådet bör företagaren utreda förutsättningarna för en alternativ placering som i första hand undviker ingrepp i fornlämningen.

Riksantikvarieämbetet
Publicerad: 2015-11-23
Ändrad: 2015-11-23