dcsimg

Skuggor, reflexer och ljud

Vindkraftverk ger upphov till en roterande skugga som rör sig snabbt och kan uppfattas som mycket störande. Rörliga skuggor på en vägg inomhus, eller i ett rum, kan efter en tid ge stressreaktioner. Skuggstörningar bör därför uppmärksammas såväl för bostäder som för arbetsplatser med utemiljöer.

I en studie i Tyskland har det konstaterats att försökspersoner som utsattes för mer än 15 timmar skuggtid per år kände sig väldigt störda och ansåg att deras livskvalitet hade försämrats betydligt. Någon motsvarande vetenskaplig studie har inte gjorts i Sverige. De bedömningar som används i Sverige bygger främst på de tyska erfarenheterna och bestämmelserna.

Blinkande ljus från höga vindkraftverk kan nattetid verka störande, det är därför viktigt att redovisa sådana effekter för berörda på ett tidigt stadium i prövningen av anläggningen. Även solljus som ger reflexer mot främst rotorbladen kan vara mycket störande och synas på långt håll. Dessa problem kan dock förebyggas och ska inte behöva förekomma idag.

Det minimiavstånd som är beroende av ljudutbredningen från verket brukar ligga på 6–10 rotordiametrars avstånd och då uppstår skuggor bara några kortare perioder under begränsade delar av året. Skuggorna är uppfattbara på ca 1,5 kilometers avstånd, men då endast i form av en diffus ljusförändring. Var den absoluta gränsen går är svårt att avgöra, men erfarenheten visar att på 3 kilometers avstånd uppfattas ingen skuggeffekt.

Skuggberäkning

Navhöjd, rotordiameter, solstånd, avstånd, väder, siktförhållanden, vindriktning och topografi har betydelse för om skuggorna från vindkraftverk är störande för omgivningen. Risken för skuggstörningar är störst då vindkraftverken placeras sydost–sydväst om störningskänslig bebyggelse/plats. En skugga tunnas ut med avståndet, minskar i skärpa och försvinner på grund av optiska fenomen i atmosfären. Skuggans utbredning under klara vinterdagar kan bli betydligt längre än under klara sommardagar. Skuggan syns på längre avstånd på en vertikal yta än på en horisontell.
Det minimiavstånd som är beroende av ljudutbredningen från verket brukar ligga på 6–10 rotordiametrars avstånd och då uppstår skuggor bara några kortare perioder under begränsade delar av året. Skuggorna är uppfattbara på ca 1,5 kilometers avstånd, men då endast i form av en diffus ljusförändring. Var den absoluta gränsen går är svårt att avgöra, men erfarenheten visar att på 3 kilometers avstånd uppfattas ingen skuggeffekt.

Vindkraftverk som finns inom ett avstånd som gör att rotorbladen på vindkraftverket täcker 20 procent av solytan är relevanta att ta med i en störningsberäkning. Den beräkningsmodell som används för att mäta skuggpåverkan från bland annat vindkraftverk kallas geometrisk modell, eller astronomisk modell. Den faktiska skuggeffekten går inte att beräkna, eftersom den framtida väderleken inte går att förutsäga med den exakthet som krävs. Däremot kan man beräkna den sannolika skuggeffekten med hjälp av statistik på soltimmar och vindstatistik. SMHI har statistik för hur stor andel av dagens ljusa timmar som solen skiner från klar himmel i medeltal på olika platser. I tillgänglig vindstatistik finns uppgifter inte bara om vindhastigheternas frekvensfördelning, utan också om vindriktningen (gäller vindatlasdata). Datorprogrammet WindPro kan användas för att beräkna sannolik skuggtid med hänsyn tagen till relativ solskenstid och verkets beräknade drifttid.

Maximal skuggutbredning från vindkraftverk

  SommarVinter
NavhöjdRotordiameterHorisontell ytaVertikal ytaHorisontell ytaVertikal yta
25 m25 m200 m350 m300 m700 m
50 m50 m300 m700 m600 m1250 m
75 m75 m500 m1100 m850 m1800 m
100 m100 m600 m1375 m1100 m2300 m
125 m120 m700 m1650 m1300 m2700 m

 

Riktvärden

Det finns inga fasta riktvärden för skuggeffekter från vindkraftverk. Det har dock i praxis arbetats fram en rekommendation som ursprungligen kommer från Tyskland (WEA-Schattenwurf-Hinweise). Rapporten finns att läsa på tyska, se länk till höger. Den innebär att den teoretiska skuggtiden för störningskänslig bebyggelse inte bör överstiga 30 timmar per år och att den faktiska skuggtiden inte bör överstiga 8 timmar per år och 30 minuter om dagen. Ett tillståndsbeslut enligt miljöbalken kan villkoras enligt denna praxis. Tillsynsmyndigheten kan då besluta att verket ska stängas av vid vissa tider.

Åtgärder

Det enklaste sättet att undvika störande skuggor är att placera verken i väderstreck och på avstånd som inte ger störningar.
Där skuggproblem kan uppträda är det lämpligt att vindkraftsanläggningarna utrustas med avkopplingsautomatik. Vindkraftverk har avancerade styr- och reglersystem, och det finns program och komponenter som gör det möjligt att styra och begränsa skuggutbredning. De potentiella störningsperioderna kan räknas ut, och verken kan stängas av automatiskt under dessa tider. Vindkraftsanläggningen kan utrustas med ljusrelä som stänger av verket när solen skiner. Det är också möjligt att programmera markiser till de fönster som eventuellt kan komma att skuggas på ett störande sätt. Försök har även gjorts med att de som känner sig störda får möjlighet att stänga av verket under vissa perioder. Utformningen av byggnaderna och utemiljön har också betydelse för hur skuggorna kan upplevas.

Ljus

Alla vindkraftverk över 45 meter ska förses med blinkande ljus. Vindkraftverk som är 45-150 meter ska förses med blinkande medelintensivt rött ljus och vindkraftverk över 150 meter med blinkande högintensivt vitt ljus.
Detta innebär att ljusmarkeringar från vindkraftverk kan störa boende både kvälls- och nattetid. Det finns i dag inga riktlinjer för störningar, men det är viktigt att vid presentationer, visualiseringar och dylikt försöka beskriva ljusfenomenen dygnet runt så korrekt som möjligt.

 

 

 

Publicerad: 2015-11-05
Ändrad: 2015-11-05