dcsimg

Ledningsrätt

Ledningsrätt är en rätt att använda annans mark för att anlägga, nyttja och underhålla ledningar. En ledningsägare kan få rätt att dra till exempel en starkströmsledning över annans mark. Det kan behövas för att ansluta en vindkraftsanläggning till det befintliga elnätet. Ledningsrätt bildas vid en lantmäteriförrättning. Reglerna om ledningsrätt finns i ledningsrättslagen (1973:1144).

Vad ledningsrättslagen omfattar

Ledningsrättslagen gäller för elektrisk starkströmsledning och andra typer av allmännyttiga ledningar. Ledningsrätt kan också upplåtas för vissa anordningar som behövs för ledningens ändamål, till exempel transformator, stolpar och stag. Ledningen behöver inte ägas av det allmänna.

Ledningsrätt upplåts i fastighet

Ledningsrätt kan endast upplåtas i fastighet, det vill säga mark och byggnad eller anläggning som hör till fastigheten. Ledningsrätt kan upplåtas inom olika typer av markslag, bland annat

  • jord- och skogsbruksmark
  • tomt- och industrimark
  • gatu- och parkmark
  • enskild vägmark
  • allmän vägmark
  • järnvägsmark

När det gäller allmän vägmark sker upplåtelsen i "underliggande" fastighet och har ingen verkan på vägrätten.

Mer om ledningsrätt

Ledningsrätt är en officialrättighet (myndighetsbeslut) som inte påverkas av förändringar i fastighetsindelningen. Den behöver inte, till skillnad mot servituts- eller nyttjanderättsavtal (privata avtal), skrivas in hos inskrivningsmyndigheten för att med säkerhet gälla mot nya markägare.

Ledningsrätt

  • gäller för all framtid utan bevakning
  • gäller i de fastigheter den berör oberoende av om fastigheter byter ägare
  • gäller för ledningsägaren eller för dennes fastighet
  • kan kombineras med beslut om frigörande av fastighetstillbehör
  • redovisas offentligt i Fastighetsregistret
  • ger ledningsägaren en enhetlig rättighet utefter hela ledningssträckan
  • underlättar belåning av ledningen
  • ersättningsfrågorna löses på ett samlat och enhetligt sätt

Publicerad: 2015-11-23
Ändrad: 2015-11-23