Beslut

Beslut

Vid större anläggningar i vatten är det vanligen mark- och miljödomstolen som meddelar dom, av miljöbalken (MB) framgår hur detta ska gå till.

Dom skall meddelas inom två månader

Dom i målet skall meddelas så snart som möjligt med hänsyn till målets art och övriga omständigheter. Som huvudregel skall domen meddelas inom två månader efter det att huvudförhandlingen avslutats. Om det finns synnerliga skäl får dom meddelas efter längre tid än två månader (22 kap 21 andra stycket MB)

Underrättelse om dom om tillstånd

Varje part i ett mål skall underrättas skriftligen (17 kap. 9 § rättegångsbalken). I ett ansökningsmål kan antalet sakägare ofta vara väldigt stort. Därför kan underrättelse om domen i ett ansökningsmål fullgöras genom att den hålls tillgänglig hos aktförvararen (22 kap. 21 § tredje stycket MB). För att övriga berörda skall underrättas om domen och dess innehåll skall domen kungöras (6 kap. 8 § andra stycket MB).

Vad som skall ligga till grund för domen

Mark- och miljödomstolens dom skall grundas på (enl 22 kap. 21 § första stycket MB)

  • det som har förekommit vid syn och annan förhandling inför domstolen och
  • innehållet i handlingarna i målet.

Dessa bestämmelser avviker från rättegångsbalkens bestämmelser enligt vilka en dom endast skall grundas på vad som förekommit vid huvudförhandlingen. Skälet till detta är att materialet i ett ansökningsmål enligt miljöbalken kan vara mycket omfattande och består ofta av ritningar, kartor, sakkunnighetsutredningar och annat sådant material som av praktiska skäl inte i detalj kan gås igenom vid en huvudförhandling ( prop. 1997/98:45 del 2 sid. 243)

Ovanstående framgår av Naturvårdsverkets Handbok 2003:5 Tillståndsprövning och anmälan avseende miljöfarlig verksamhet avsnitt 7.4, där framgår också att som en följd av ovanstående ska bland annat följande ligga till grund för domen:

  • ansökningshandlingarna inklusive miljökonsekvensbeskrivningen (MKB) samt säkerhetsrapporten i de fall sådan krävs
  • berörda myndigheters yttranden och yrkanden
  • sakägares synpunkter
  • det som framkommit vid särskilda utredningar och undersökningar
  • det som framkommit vid undersökning på platsen (syn)
  • det som framkommit vid huvudförhandlingen.

Av handboken framgår också, under avsnitt 7.4.4 samt 7.4.5 (Deldom) följande:

Bestämmelser som skall tillämpas vid bedömningen av målet

Vid bedömningen av om och i så fall vilka krav som med hänsyn till skyddet för hälsa, miljö och säkerhet skall ställas på den prövade verksamheten har mark- och miljödomstolen att bedöma beslutsunderlaget utifrån en lång rad tillämpliga bestämmelser i miljöbalken och förordningar som tillkommit med stöd av balken. Dessa bestämmelser kan sägas vara den "kvarn" genom vilket beslutsunderlaget skall processas. Bestämmelserna är:

  • 1 kap. 1 § om miljöbalkens mål ,
  • 2 kap. 2 - 7 § om de allmänna hänsynsreglerna,
  • 3 kap. om de grundläggande hushållningsbestämmelserna,
  • 4 kap. om de särskilda hushållningsbestämmelserna ,
  • 5 kap. 3 § om att säkerställa att miljökvalitetsnormer uppfylls ,
  • 6 kap. 9 § om att beakta innehållet i MKB:n och resultatet av samråd och yttranden
  • 16 kap. 7 § om att i prövningen ta hänsyn till följdföretag ,
  • 2 kap. 9 § tillämpning av stoppregeln (se avsnitt 12)

Deldom

Under vissa förutsättningar får mark- och miljödomstolen avkunna en så kallad deldom. Vid prövning av tillstånd till miljöfarlig verksamhet blir det aktuellt med deldom vid i huvudsak två situationer.

Deldom på grund av brådskande arbeten

Mark- och miljödomstolen får på yrkande av sökanden i särskild dom avgöra frågan om verksamhetens tillåtlighet. Om domstolen funnit att verksamheten är tillåtlig får domstolen meddela tillstånd till t.ex. brådskande arbeten som behöver utföras (22 kap. 26 §. Jfr. igångsättningsmedgivande som kunde meddelas enligt 21 a § miljöskyddslagen) I sådana fall behöver inte huvudförhandling hållas. En sådan deldom får endast avse förberedelser för den sökta verksamheten såsom schaktning och andra markarbeten, uppförande av byggnader och liknande åtgärder. En deldom får således inte avse en rätt att påbörja driften av verksamheten.

Deldom vid uppskjutna frågor

Mark- och miljödomstolen får också skjuta upp avgörandet om bland annat villkor till dess erfarenheter har vunnits av verksamhetens inverkan. Detta brukar kallas "prövotidsförfarande". För att domstolen skall få skjuta upp en sådan fråga krävs att verkningarna av verksamheten, när tillstånd meddelas, inte kan förutses med tillräcklig säkerhet för att villkor skall kunna fastställas slutligt ( 22 kap. 27 § första stycket MB) Ett exempel på när denna bestämmelse kan tillämpas är när det finns behov av att utvärdera vad genomförda åtgärder i form av ny teknik har för effekt innan man fastställer det slutliga villkoren.

Mark- och miljödomstolen får i ett sådant fall meddela särskild dom avseende själva tillståndet och de villkor och andra bestämmelser som kan avgöras slutligt ( 17 kap. 5 § rättegångsbalken). I samband med uppskovsbeslutet ska domstolen, om det är nödvändigt för att motverka olägenhet, meddela provisoriska föreskrifter om skyddsåtgärder eller andra försiktighetsmått ( 22 kap. 27 § andra stycket MB) En uppskjuten fråga ska avgöras så snart som möjligt (22 kap. 27 § tredje stycket MB).

Publicerad: 2015-11-23
Ändrad: 2018-07-06